Jag ska bli företagare!

Godkväll.

Jag lyssnar på min favorit spellista på Spotify, dricker té och äter choklad. Det vanliga. Men ikväll firar jag!

För två veckor sedan fick jag ett telefonsamtal om ett jobberbjudande som lät lovande. Veckan därpå gick jag på "intervju" och istället för att erbjuda mig ett jobb, föreslog de att jag skulle starta ett företag. 

Jag skulle göra reparationsjobb åt företaget och hyra utrymmen av dem.

Jag blev minst sagt chockad och visste inte ut eller in. Det var ju inte alls det jag hade förberett mig för så jag var ganska orolig men ändå hoppfull när jag gick därifrån. 

Visst har jag gått och tänkt på att starta eget företag men jag har inte känt mig redo för det än.

Det är annorlunda när någon annan föreslår det för en. 

Då måste man på riktigt känna efter och tänka vad man egentligen vill göra.

Den följande veckan var en känslomässig berg och dalbana. Var jag redo för det här? Vågar jag? Kan jag?Osäkerheten tog över och jag tvivlade på mig själv. Ingen kul känsla!

Jag pratade med bekanta som själv har erfarenhet av företagande och varenda en pushade mig att prova på. Det gillar jag med Österbotten. Om man jämför företagande här och t.ex. Nyland (obs! Detta sett endast ur min synvinkel!) så är det helt annorlunda här. Det är ingen "big deal" att prova på företagande. Det kanske uppskattas mera här? Ja, jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt men det kändes bra att så många var positiva.

I morse var jag alltså och pratade om vad allt det innebär när man vill starta egen firma, hur man går tillväga, söka startpeng etc. på Concordia. Min pappa var med och tur var väl det för allt är så nytt och det kommer ta ett tag förrän jag förstår vad jag håller på med, hehe. Han visste vilka frågor som skulle ställas.

Efter det lilla mötet ringde jag upp företaget och bestämde träff så att jag skulle få fråga allt jag inte förstod att fråga första gången. Jag fick svar på mina frågor och jag fick se utrymmet jag ska hyra. 50kvm helt för mig själv!!! (Fattar ni hur stort det är!? Ni skulle bara se mina visioner i mitt huvud, haha. Det här är ju min chans att gå helt crazy med färger och loppisfynd och kreativa idéer! Sånt som inte Ronnie går med på här hemma ;) Förutom reparationsarbeten är jag ju fri att jobba med vem som helst som vill ha unika smycken. Efter det mötet bestämde jag mig för att ge företagandet en chans!

Anyways....i mitten av september någon gång är det tänkt att jag ska komma igång. Nu börjar det roliga, pappersarbetet. Bara jag bestämmer mig för ett namn på mitt företag ska jag göra hemsidor (eller betala någon annan att göra det) och antagligen göra en ny blogg (don´t worry! Den här kommer finnas kvar!) där jag berättar mera detaljrikt om vägen mot min dröm och sedan själva jobbet och min vardag. Facebook sidor kommer, likaså instagram konto. Så SJUKT spännande och KUL det är! OMG....och jag kommer få betalt för det här! Många utropstecken nu men ni kanske fattar hur jag känner?

....och om inte det här funkar så är det inget högt fall.

(den här metaforen har jag fått höra några gånger idag av min pappa, haha)